Dagbok 14-Maj. (Dior, nyhetskväll )

Titta här, vilket vackert armband som jag har fått med mig hem. Och jag kan berätta för er att
NYHETSKVÄLLEN hos Dior, va super. Har fått en massa inspiration. och en hel del kunskap.
Jag menar det verkligen när jag säger att man aldrig kan få för mycket kunskap.
Inom skönhetsbranschen är det viktigt att man ständigt uppdaterar sig.
För det kommer nytt hela tiden. Och jag känner mig mättat just nu.
Men tillbax till mitt vackra armband. Ser ni den svarta rosetten som hänger?
Har ni tänkt på att man ofta inom Dior har en sådan. Typ klänningar och parfymer (miss Dior)..
Det var hans grej, han älskade rosetter. Han tyckte att allt skulle ha en rosett. Som ett avslut.
Ganska meningsfullt för en Dior tjej. Det ligger så mycket historia i alla små detaljer.
Men jag tänker inte dela med mig utav det idag. Jag är trött nu, behöver sömn för att klara morgondagen.




Dagbok 14-Maj. (Bronzing )

Idag har jag gått loss med min kamera. Har den senaste tiden fått en sån BRONZING känsla.
Tycker att allt ska vara solkysst, så jag kommer att satsa på en dunder bra brun utan sol.
Och självklart missbrukar jag inte brun utan sol. Jag tycker inte att det är schysst mot sig själv,
att dränka sig i en fejk bränna. Jag menar, visst är det en fejk bränna..
Men meningen är inte att man ska stämpla det på aftonbladet.
Man behöver inte låta sig bli orange och fläckig.
Snyggt med en liten nyans bara, som ger huden liv och lyster.
Man behöver inte jaga en färg, som enbart solen kan erbjuda. Ingen ide.

Men för övrigt då, jag kommer att möta upp Elina senare. Vi ska på Diors nyhetskväll, super kul!
Få se hur pass inspirerad jag blir. Gillar ju deras nya solpuder och lppstift.
Men en överdos av inspiration, har aldrig dödat mig.
Nog för mig, hörs snart!
//Nataly




Dagbok 08-Mar. (vägrar acceptera verkligheten..)

Otroligt, klockan är mitt på natten. Och jag sitter uppe och kollar på min serie, True Blood.
Min katt har varit borta i 10 dagar om vi ska räkna med att klockan är över 00:00.
Jag har gråtit en massa, och verkligen tappat hoppet, till och från. Har spenderat en massa tid med
att sätta upp lappar i området och letat under vartenda stenblock. Men jag har inte hittat min katt.
Jag har haft svårt att acceptera verkligheten, när jag väl kommer på att hon är borta.
Och att jag kanske aldrig får veta vad som har hänt.
Men min kille har alltid varit där, trots att han tycker att just denna svarta katt är så lortig och busig.
Trots att hon har attackerat honom, ett par gånger under hennes 5åriga livstid.
Men han har sagt det, HON KOMMER TILLBAX. JAG LOVAR!
Han säger att GUD sviker inte dom som hjälpt andra. Och att jag skulle ha hjälp många djur-själar.
Och visst var det så! Vi bor på bottenvåningen, och har en liten uteplats.
Jag har inte velat dra ner rullgardinerna sedan min katt sprungit bort.
Och av ren reflex, tittar jag ut med jämna mellan rum. Tills jag somnar.
Och tror ni inte att hon står och tittar in. Hon har hittat hem. Lortig och smal, men hon är äntligen hemma..
Jag är super glad, saknar orden. 
Det är liksom inte lätt att vara en katt-mamma.. Men nu blir det utegångsförbud!! På riktigt!



Dagbok 01-Mar. (Vart är min katt..?)

Dessa tre dagar har varit väldigt jobbiga. Jag ska berätta för er att jag har en hund och två katter.
Eller hade två katter kanske jag ska säga. För tre dagar sen försvann min ena katt.
Hon har liksom inte kommit hem. Och jag har varit ute och letat efter henne varje dag. Morgon och kväll.
Men hon är helt enkelt borta.
Jag har också satt upp massa lappar och ringt till katthemmet. Och nu sitter jag uppe och väntar på att hon
ska komma hem. Men tanken att hon inte kommer hem, och att jag inte kommer att få veta vad som
har hänt med henne.. har slagit mig. Och det är jobbigt.
Det finns inte många saker som kan få mig ur balans. Men vad kan jag säga..

Idag har jag varit ute i flera timmar, med min hund. Vi har letat i skogen, och ute i Aspudden.
Och helt plötsligt har hela min värld blivit enorm. Jag satte mig en stund på klipporna för att rensa tankarna.
Och samtidigt försöka tänka så att hjärnan brinner.
Men jag har precis insätt att min lilla värld, är gigantisk och farlig.
Hur ska den inte vara för stor för en liten katt. Hur ska jag hitta henne..

//Nataly


Dagbok 27-Apr. (Tack för solen)

Är ledig men blir väckt av mobilen. Helt okej när jag ser ut och solen skiner!
Plus att jag har en hel del att göra idag. Jag ska snart hinna iväg och ansöka så att jag kan
börja tenta ett par ämnen, från gymnasiet. Men så har jag ju som vanligt fotat lite granna.
Ni kanske inte vet, men jag älskar måsar, helt sjukt! Men jag älskar dom, verkligen.
Tycker att måsVingar är det vackraste som finns.
Jag har ett par gånger under min makeuputbindning fått höra att mina bryn är som måsvingar.
Så sa min lärare. Och jag vart så glad..hahha
Då jag älskar deras vingar, va detta en super komplimang.
Så bryn som liknar måsvingar, thats the real deal!!!
Nu lämnar jag er och återkommer med en makeup senare.

//Nataly 





Dagbok 15-Apr. (Middag på Söder)

Efter ett par dagar utan att ha bloggat, är jag idag tillbax. Och så kan det liksom vara.
Har haft fullt upp dessa dagar. Och då menar jag VERKLIGEN FULLT UPP!
Men hur som helst, igår kväll var vi ute och åt middag tillsammans med vänner och familj.
Vi firade min mamma som precis fyllt år. Och hon valde en restaurang på Söder som verkligen va kanon.
Vi hade jätte mysigt, drack lite granna. Men inte alls för mycket då jag skulle upp och jobba tidigt idag.
Så gott folk, detta va några timmar utav vad jag har gjort under dessa dagar.
Orkar verkligen inte skriva så mycket mer nu. Men jag lämnar er med en bild från igår, på mig och min kille.
Sen återkommer jag imorgon med lite skojiga inlägg!

//Nataly


Dagbok 09-Apr. (En såndäär dag)

Strax innan det är dags att hoppa i sängs, känns det som att jag har en hel del att säga.
I morse kunde jag knappt öppna ögonen. Och det kanske hade varit lika bra, om jag sluppit.
Dom va verkligen rödsprängda. Och mitt hår va kaos!
Har verkligen ingen förklaring till detta. Ni förstår, det var bara en ”såndäär” morgon.
Jag hade ingen lust alls att sminka mig, lite maskara och that`s it. Inte för att det hjälpte något.
Men över till något annat, jag är fruktansvärt kluven. Bär på en riktigt besvärlig, och tung hemlighet. Den är alldeles för stor, för en sån liten kvinna som mig. Och självaste grejen är emot alla mina principer. Men samtidigt har jag lovat att bära och bevara denna hemlighet, tills graven skiljer oss åt. Och att bryta detta skulle oxo betyda att gå emot mina principer. Men jag grubblar och frågar någon dör ovanför mig.. varför var jag tvungen o befinna mig där, just då! i denna sekund. Varför skulle jag ha hört, vad dom pratade om. Och varför var jag tvungen att fråga ”personen” vad den sa. Jag skulle bara ha låtit mig tro att jag hört fel.
Jag är så mättad med denna hemlighet, att jag varken vill veta det ena eller det andra. Jag vill inte veta något om någon. Bara sköta mitt och mig själv. Inga konstigheter.
Men aja.. nu ska jag sova. Pöss & Kram <3

//Nataly


Dagbok 04-Apr. (Utanför dörrarna)

Vilket fantastiskt väder vi har haft idag. Jag har spenderat hela min dag utomhus.
Har hunnit med massa. Alltså massa häng.
Jag och min hund har verkligen varit ett par lort ungar idag.
Vi har enbart sprungit hem för att käka. Typ som när man hade en tid och passa.
Ni vet som när man va liten, och behövde springa hem för att visa upp sig.
För att fort som F....N kunna springa ut igen.
Jag har spenderat hela dagen ute i naturen. Helt fantastiskt att bara sitta på en klippa
mitt i ingenstans, och kolla på vattnet. Känna solen och höra alla måsar.. då vet vi våren är här!!
Nu ska jag sova, för jag är slut i kroppen! Bloggar lite skönhet imorgon, puss på er alla <3

//Nataly










Dagbok 29-Mars - Kan du tala?

Idag har jag fyndat!
Joo, ni förstår att jag har varit en sväng i Vårberg idag.
Och helt oplanerat tvingade jag med killen ner till loppis.
För jag har nämligen blivit lite inspirerad, av en god vän och hennes inredning hemma.
Hon har det super fint, med sina gammaldags möbler.
Och i Vårbergs loppis hittar ni en ganska stor yta. Med enbart gamla grejer.
Allt från bestick, till soffor.
Fast jag föll för något helt annat, på väg ut från loppis.
Det var en slags skulptur, med en pojke som titta upp på en hund.
Och på denna står det: Kan du tala?
Och så heter denna skulptur också. Som förmodligen är en kopia på prinsessan Eugenies värk,
 från 1850-talet. Ganska galet. Men jag fick en massa inspiration så fort jag fick syn på den.
Och nu platsar den perfekt bredvid min lampa, ute i hallen!

//Nataly

 


RSS 2.0